Publicerad av En vetenskaplig publikation som börjar med följande mening: ”Teaching young children is one of the most socially and cognitively demanding human activities” inbjuder verkligen till fortsatt läsning! Molina-Mateo, Leiva-Cisterna och Barraza (2026) har precis publicerat en artikel där man visar att erfarna förskollärare har starkare social kognition.
Kvalitet i interaktionen
Det finns en hel del studier som visar på samband mellan processkvalitet eller kvalitet i interaktion mellan pedagoger och barn i förskolan och barnens utveckling och lärande, exempelvis Justice med kollegor 2018) och Hamre (2014), som jag själv flitigt brukar citera i föreläsningar och artiklar. Undervisning i förskolan handlar som bekant om betydligt mer än ämneskunskaper. Aspekter som social kompetens, självreglering och empati är viktiga förmågor hos pedagoger i förskolan, men trots det finns det få studier som undersökt om och i så fall hur professionell erfarenhet av arbete i förskolan hänger ihop med dessa förmågor. Man kan tänka sig att erfarna och högt kompetenta lärare har starkare exekutiva funktioner (ett av mina favoritämnen!) och en starkare förmåga till reflektion jämfört med mer oerfarna lärare eller med ”icke-lärare”. Detta kan kopplas till den typen av teorier som lägger stor vikt vid en stark koppling mellan förnuft och känsla (ja, jag gillar Jane Austen också!) eller mellan emotion och kognition och det var just detta som Molina-Mateo med kollegor ville undersöka närmare.
Erfarna förskollärare är mer empatiska
studien deltog en grupp bestående av 30 förskollärare och en kontrollgrupp med 30 personer i samma ålder och med olika akademiska utbildningar av ungefär samma längd som förskollärarna. Grupperna jämfördes vad gällde aspekter av mentaliseringsförmåga, emotionell självreglering och empatiskt lyssnande men även aspekter av mer klassisk intelligens och problemlösning. Det visade sig att förskollärarna hade signifikant starkare förmåga till empatiskt lyssnande än kontrollgruppen. Dessutom visade sig att ju längre yrkeserfarenhet förskollärarna hade, desto starkare presterade de på vissa av uppgifterna som handlade om empatiskt lyssnande och att identifiera andras känslor. Motsvarande koppling fanns inte hos kontrollgruppen, vilket gör att författarna utesluter att det enbart rör sig om en koppling till ålder och/eller generellt ökad livserfarenhet.
Begränsningar och fortsatt (och pågående!) forskning
Studien har flera begränsningar, exempelvis att det endast är 60 deltagare totalt. Ytterligare en viktig sak att nämna, vilket även artikelförfattarna lyfter, är att det givetvis kan vara så att personer som redan har stark förmåga till social kognition också är mer benägna att välja förskolläraryrket. För att reda ut den frågan behövs longitudinella studier som följer förskollärare redan från att de går sin utbildning och genom karriären. Först då kan vi svara på frågan om vad som är hönan respektive ägget. Dessutom finns det flera studier som visar på att det är svårare att påverka interaktionskvaliteten än att förbättra strukturkvalitet i förskolan (se till exempel Markussen-Brown et al., 2017) och det är fortfarande en utmaning både för forskare och praktiker att veta hur man bäst ska gå tillväga för att höja interaktionskvaliteten i förskolan på ett sätt som tydligt gagnar barnen. I det sammanhanget vill jag passa på att nämna Ifous-programmet Förskolebarns förändrade kunnande, lett av forskarkollegorna Christian Eidevald och Anna Palmer, vars övergripande syfte är att utveckla långsiktiga och forskningsbaserade arbetssätt som bidrar till stärkt kvalitet i interaktionerna mellan pedagoger och barn, vilket på sikt kan ge barnen stärkt metakognitiva och exekutiva förmågor.
Referenser
Hamre, B. K. (2014). Teachers’ Daily Interactions With Children: An Essential Ingredient in Effective Early Childhood Programs. Child Development Perspectives, 8(4), 223–230. https://doi.org/10.1111/cdep.12090
Justice, L. M., Jiang, H., & Strasser, K. (2018). Linguistic environment of preschool classrooms: What dimensions support children’s language growth? Early Childhood Research Quarterly, 42, 79–92. edselp. https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2017.09.003
Molina-Mateo, D., Leiva-Cisterna, I., & Barraza, P. (2026). Teaching Experience Correlates with Enhanced Social Cognition in Preschool Teachers. Journal of Intelligence, 14(1), 10. https://doi.org/10.3390/jintelligence14010010
Markussen-Brown, J., Juhl, C. B., Piasta, S. B., Bleses, D., Højen, A., & Justice, L. M. (2017). The effects of language- and literacy-focused professional development on early educators and children: A best-evidence meta-analysis. Early Childhood Research Quarterly, 38, 97–115. https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2016.07.002
Signe Tonér 