Tankar om samband mellan språk och exekutiva funktioner

Publicerad av

Alldeles nyligen höll jag ett så kallat högre seminarium på min nya arbetsplats, avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet. Ämnet var förstås barns språkutveckling och exekutiva funktioner, den här gången med huvudsakligt fokus på teorier och tankar kring hur och varför dessa viktiga förmågor hänger ihop och möjligen påverkar varandra under utvecklingens gång.

Det var otroligt glädjande för mig att forskarkollegor, doktorander och dessutom logopedkollegor från olika håll i landet hade möljighet att närvara och framför allt att ställa intressanta och tankeväckande frågor efter avslutad presentation. De här frågorna gjorde att jag blev inspirerad att skriva ett lite längre blogginlägg baserat på både presentationen och vår gemensamma diskussion samt delar av min doktorsavhandling.

Hur ser du på språk?

Min syn på språk och språkutveckling är i linje med ett emergent perspektiv på språktillägnande och med utvecklingsrelaterad kognitiv lingvistik. En emergent syn på utveckling innebär att man ser utvecklingen som en kontinuerlig interaktion av flera subsystem som tillsammans formar ett ständigt föränderligt överordnat system. Språkets främsta roll är att fungera som ett redskap för kommunikation. Grundbultar för att språkutveckling ska ske är att barnet får tillräcklig språklig input och tillfällen att använda språket i meningsfulla sammanhang. Utvecklingsrelaterad kognitiv lingvistik handlar om att man ser språkutveckling som något mer än ett rent lingvistiskt fenomen. För att parafrasera forskaren Paul Ibbotson (2021): genom ett kognitivt lingvistiskt synsätt utforskar man hur barnets kognitiva och sociala värld i tillblivelse interagerar med, sätter upp ramar för och predicerar språkanvändning.

”Språkets främsta roll är att fungera som ett redskap för kommunikation.”

Varför tar jag upp det här? Jo, för att det är viktigt att komma ihåg att exempelvis logopeders diagnostiska kategorier och traditionella bedömningsinstrument vad gäller språkliga svårigheter/språkstörning i mångt och mycket utgår från en helt annan syn än den ovannämnda på vad språk är. Etiketter som ‘specifik språkstörning’ eller tester som ska mäta någon högst specifik språklig subförmåga, exempelvis ‘grammatisk förståelse’ eller ‘ordmobilisering’ implicerar att språket är något modulärt och domänspecifikt, alltså på något sätt väsensskilt från övriga kognitiva förmågor. Sådana här synsätt lever också kvar i folkmun med formuleringar som ”Det är bara språket som är problemet”. Men det kan dessutom innebära att aspekter som har att göra med språk eller som är viktiga för olika aspekter av språklig bearbetning också ses som något annat än och separerbart från språk. Ett sådant exempel är arbetsminne. En fråga som dyker upp i kliniska sammanhang är: hur ska jag kunna skilja på grammatiska svårigheter och nedsatt arbetsminne om jag använder ett test som mäter förståelse för meningar av olika grammatisk svårighetsgrad? En alternativ utgångspunkt är att arbetsminne för språkligt material istället är en del av den språkliga bearbetningsförmågan, det vill säga att verbalt arbetsminne kan konceptualiseras som en språklig förmåga (se till exempel MacDonald & Christensen, 2002, för en intressant diskussion).

Vad säger tidigare forskning?

Tidigare forskning som försökt att undersöka vilken riktning förhållandet går, alltså om det finns kausala samband mellan språk och exekutiva funktioner har inte gett några entydiga svar. Det beror bland annat på bristande konsensus kring hur man bäst definierar, operationaliserar och mäter förmågorna, men också på att det i dagsläget inte finns någon heltäckande teori som föreslår hur och varför språk och exekutiva funktioner hänger ihop på ett sådant sätt att man kan testa en sådan teori, exempelvis genom olika typer av experiment.

Språket i förgrunden!

Oavsett om språk är en bättre prediktor för exekutiv förmåga eller vice versa tror jag att det är viktigt och fruktbart att sätta språket i förgrunden i högre grad än vad majoriteten av tidigare forskning på området språklig förmåga och exekutiva funktioner har gjort. Många tidigare studier har undersökt många aspekter av exekutiv förmåga men låtit ett enda ordförrådstest eller verbala delar av ett IQ-test representera språklig förmåga. I de studier jag har varit med och utfört försökte vi få en bred bild av både språk och exekutiva funktioner och utifrån våra resultat drar vi slutsatsen att de tidigare studier som fokuserat ganska ensidigt på ordförråd överskattar styrkan i kopplingen mellan språklig och exekutiv förmåga (Tonér & Nilsson Gerholm, 2021; Tonér, Kallioinen & Lacerda, 2021).

När det gäller teorier kring kopplingen mellan språk och exekutiva funktioner har det oftare formulerats idéer som går ut på att det är aspekter av exekutiv förmåga som påverkar språkutvecklingen, vilket i sin tur kan sägas återspegla en syn på språk som domänspecifikt (alltså stick i stäv med den syn på språk som jag presenterade ovan!).

Ett dynamiskt och ömsesidigt förhållande

Det är fortfarande en öppen fråga exakt hur relationen mellan språkliga och exekutiva förmågor ser ut och möjligen förändras under utvecklingens gång. Jag föreslår att förhållandet kännetecknas av ömsesidighet och att relationen är dynamisk över tid. Det skulle alltså kunna innebära att vissa specifika aspekter av exekutiva funktioner understödjer vissa delar av språkutvecklingen under en viss tidpunkt eller period medan delar av språkförmågan kanske stöttar exekutiva funktioner vid en annan punkt i utvecklingen. Vi vet till exempel att delad uppmärksamhet och även barnets förmåga att kunna fokusera på relevanta aspekter av omgivningen är viktiga för språktillägnandet (the attention – grammar interface; Ibbotson, Lieven & Tomasello, 2013). Det har också visat sig att döva barn i lägre skolåldern som inte fått möjlighet att tillägna sig ett språk från start (majoriteten av döva barn föds ju till icke-döva och icke teckenspråkiga föräldrar) presterade lägre än jämnåriga hörande barn på icke-verbala tester av exekutiv förmåga, också när man statistiskt kontrollerade för barnens ickeverbal IQ och bearbetningshastighet (Botting et al., 2017). Det här är några exempel på att språk och exekutiva funktioner verkar vara sammanflätade under utvecklingens gång.

”Jag föreslår att förhållandet kännetecknas av ömsesidighet och att relationen är dynamisk över tid.”

Utmaningen framöver blir att formulera hypoteser och utforma studier som kan lära oss mer om den här potentiella dynamiken. Rogier Kievit publicerade en artikel i fjol om ett sådant här mutualistiskt synsätt för att förklara kritiska/känsliga perioder i utvecklingen (Kievit, 2020).  Det finns också longitudinella studier kring språk och exekutiva funktioner vars resultat är i linje med tankar om ett dynamiskt förhållande dem emellan.

Referenser

Blair, C., & Raver, C. (2015). School readiness and self-regulation: A developmental psychobiological approach. Annual review of psychology, 66, 711-731. doi:10.1146/annurev-psych-010814-015221

Botting, N., Morgan, G., Jones, A., Marshall, C., Denmark, T., & Atkinson, J. (2017). Nonverbal Executive Function is Mediated by Language: A Study of Deaf and Hearing Children. Child Development, 88(5), 1689–1700. edselc. https://doi.org/10.1111/cdev.12659

Duff, F. J., Reen, G., Plunkett, K., & Nation, K. (2015). Do infant vocabulary skills predict school-age language and literacy outcomes? Journal of Child Psychology and Psychiatry, and Allied Disciplines, 56(8), 848-856. doi:10.1111/jcpp.12378

Ibbotson, P. (2020). What it Takes to Talk [Elektronisk resurs. De Gruyter Mouton.

Ibbotson, P., Lieven, E. V. M., & Tomasello, M. (2013). The attention-grammar interface: eye-gaze cues structural choice in children and adults. Cognitive Linguistics, 24(3), 457. doi:10.1515/cog-2013-0020

Kievit, R. A. (2020). Sensitive periods in cognitive development: a mutualistic perspective. Current Opinion in Behavioral Sciences, 36, 144-149. doi:https://doi.org/10.1016/j.cobeha.2020.10.007

MacDonald, M. C., & Christiansen, M. H. (2002). Reassessing working memory: Comment on Just and Carpenter (1992) and Waters and Caplan (1996). Psychological Review, 109(1), 35–54. APA PsycArticles®. https://doi.org/10.1037/0033-295X.109.1.35

Tonér, S., & Nilsson Gerholm, T. (2021). Links between language and executive functions in Swedish preschool children: A pilot study. Applied Psycholinguistics, 42(1), 207-241. doi:10.1017/S0142716420000703

Tonér, S., Kallioinen, P., & Lacerda, F (2021). Selective auditory attention associated with language skills but not with executive functions in Swedish preschoolers. Frontiers in Psychology.

Ursache, A., & Noble, K. G. (2016). Neurocognitive development in socioeconomic context: Multiple mechanisms and implications for measuring socioeconomic status. Psychophysiology, 53(1), 71-82.

En kommentar

  1. Tack Signe! Mer! Det behövs fler tankar och kunskap om hur exekutiva funktioner och språk samspelar och utvecklas. Det kanske skulle kunna påverka skolans synsätt och insatser i olika perioder.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s