Förskolesummit 2022

I mitten av juni hade jag den stora äran att få medverka i Stockholms stads stora konferens för förskolan, Förskolesummit, som i år skedde i form av en direktsänd heldag med föreläsningar och panelsamtal, allt under ledning av Susanne Kjällander, docent i förskoledidaktik och Fredrik Lindström, presentation överflödig.

Två huvudteman och fortsatt fördjupning

Förskolesummit 2022 har två angelägna teman: undervisning med ett språkutvecklande arbetssätt i fokus och ledarskapets villkor i förskolan med fokus på arbetslaget som en tillgång. Evenemanget är inte slut i och med direktsändningen den 15 juni, under hösten fortsätter Förskolesummit för dig som är anmäld i fyra olika fördjupningsprogram där man också får ta del av goda exempel från utvecklingsarbete i olika verksamheter i Stockholms stad.

Jag tycker personligen att upplägget är riktigt smart, där åhörarna får tid att smälta, reflektera, bearbeta och kanske rentav börja implementera nya språkutvecklande arbetssätt i förskolan och sedan dessutom få påfyllning under höstens fördjupningsprogram, där man också kan välja att se föreläsningarna en gång till. Det digitala upplägget gör det också möjligt för flera att ta del av programmet, även förskolepersonal, chefer och beslutsfattare i övriga landet.

Namnkunniga forskare

Det var ett otroligt fint sällskap av namnkunniga forskare att få vara en del av för en ”rookie” som mig som disputerade för ett drygt år sedan. Övriga medverkande var nämligen professor Jim Cummins, professor Ann-Christine Vallberg-Roth, professor emerita Polly Björk-Willén, professor Henrik Andershed, docent/universitetslektor Louise Bringselius och universitetslektor Bim Riddersporre.

Språk och exekutiva funktioner hos förskolebarn

Ämnet för min kortföreläsning var, föga förvånade, språk och exekutiva funktioner hos förskolebarn och jag fokuserade den här gången på att dels presentera huvuddragen i två av delstudierna i min doktorsavhandling (Tonér & Nilsson Gerholm, 2021; Tonér et al., 2021), dels på att försöka inspirera förskollärare att fundera vidare kring hur förskolans undervisning kan differentieras för att ge barn så goda förutsättningar som möjligt för fortsatt utveckling och lärande och att fortsätta diskutera vilka metoder och förhållningssätt som är gynnsamma för språkutveckling respektive utveckling av exekutiv förmåga.

Språk och språkutvecklande arbetssätt

Språk är något som vi kanske tar för självklart, men vad är egentligen språk? Det kan vara viktigt att påminna sig om att det faktiskt inte finns en enhetlig definition av språk och det finns inte heller en teori om hur språk och språkutveckling fungerar. Något som de flesta ändå är överens om är att språkförmåga bland annat handlar om att knäcka det språkliga systemet och förstå reglerna för hur mindre delar kombineras till något större för att på så sätt kunna uttrycka en mängd olika innebörder och kommunikativa funktioner. Man behöver ha tillgång till språkliga verktyg både för att kommunicera med andra, uttrycka sin identitet och för att kunna reflektera, lära sig och lösa problem.

Trots att språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt är ständigt aktuella ämnen i förskolans kontext visar rapporter och granskningar av förskolan att det råder bristande likvärdighet, exempelvis att det varierar i vilken mån pedagoger tar vara på alla de möjligheter som finns att ge riklig språklig stimulans, att det finns behov av ökad kompetens när det gäller att stötta barn med annat modersmål än svenska, både vad gäller språkutvecklingen på modersmålet och i det svenska språket (Skolinspektionen, 2018; SOU 2020:67). Dessutom vet vi ganska lite om de faktiska effekterna av befintliga satsningar på språkutvecklande arbetssätt i förskolan (Björk-Willén, 2022).

Exekutiva förmågor

Exekutiva förmågor kan även benämnas som exekutiva funktioner, kognitiv kontroll, eller självreglering. De tre grundläggande beståndsdelarna i de exekutiva förmågorna är impulskontroll, arbetsminne och kognitiv flexibilitet. Det är förmågor som vi behöver för att kontrollera vårt eget beteende, styra impulser, lösa problem, planera målinriktat, och kunna vrida och vända på situationer för att se dem ur olika perspektiv. Det pratas inte alls lika mycket om exekutiva förmågor som om språk i förskolesammanhang och begreppet exekutiva förmågor eller exekutiva funktioner finns heller inte med i Läroplan för förskolan, trots att även exekutiva funktioner kan påverkas och utvecklas i förskolan, precis som språkförmågan.

Likheter mellan språkliga och exekutiva förmågor

Både språkliga som exekutiva förmågor hänger ihop både med individuella förutsättningar, som exempelvis genetiska faktorer, och med aspekter av uppväxtmiljön. Båda de här viktiga områdena utvecklas kraftigt i förskoleåldern. Här finns också stora möjligheter att stötta och utmana utvecklingen inom både språk och exekutiv förmåga. Språk och exekutiv förmåga verkar dessutom ha ömsesidig påverkan på varandra. En del insatser för att stärka språk verkar också vara gynnsamma för exekutiv förmåga och vice versa.

Både språkförmåga och exekutiv förmåga har det som man med statistiska termer kallar för starkt prediktivt värde. Utifrån hur man ligger till språkligt och exekutivt kan man alltså i ganska hög grad förutsäga hur det kommer att fungera längre fram. Det gäller både förmågorna i sig, alltså att en 6-åring med stark språklig förmåga sannolikt kommer att ligga bra till språkligt även längre fram i utveckling, men stark språklig och exekutiv förmåga har också ett prediktivt värde för mer övergripande aspekter som hur bra det går för en i skolan, hur det fungerar med kompisar och på lång sikt också livskvalitet och delaktighet i samhället. (Om man vill läsa mer om samband mellan språkliga och exekutiva förmågor kan man till exempel läsa ramberättelsen i min avhandling som är fritt tillgänglig online, se länk nedan).

Hjärnvägar i förskolan

I forskningsprojektet Hjärnvägar i förskolan samlade vi in en mängd data om barns språkliga och exekutiva förmågor, genom olika test, frågeformulär, mätning av hjärnvågor med mera. Precis som vi hade förväntat oss såg vi samband mellan barnens språkförmåga och exekutiva förmåga. Barn som var starka språkligt var också benägna att ha stark exekutiv förmåga och barn med lägre språkförmåga var benägna att ligga lägre vad gäller exekutiv förmåga. Det fanns också ett förväntat samband med ålder, alltså att barnen hade bättre resultat med stigande ålder.

Kopplingar till socioekonomisk status

Det visade sig också att barnens ordförståelse, deras grammatiska förmåga, alltså att kunna böja ord rätt och att bygga meningar, och deras exekutiva förmågor hade samband med vårdnadshavarnas socioekonomiska status, framför allt föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det här handlar om en specifik effekt av just socioekonomisk bakgrund, oavsett om barnen var flerspråkiga eller enspråkiga. Relativt små skillnader i socioekonomisk status ledde till statistiskt signifikanta skillnader i språkliga och exekutiva förmågor. De här resultaten gör att man ställer nya frågor kring vilka resurser förskolan behöver för att klara det kompensatoriska uppdraget och att ge alla barn så goda förutsättningar som möjligt för utveckling och lärande.

Genusperspektiv på språkutvecklande arbetssätt?

Det visade det sig också att flickor som grupp hade ett försprång jämfört med pojkar på i stort sett alla mått på språklig och exekutiv förmåga. Det finns en mängd tidigare studier som visar att könsskillnader vad gäller språkförmåga går att se väldigt tidigt i barns utveckling, till och med när det gäller tidiga kommunikativa gester hos riktigt små barn. Könsskillnader i språklig förmåga ökar dessutom med stigande ålder. När det gäller skillnader mellan flickor och pojkar i exekutiva förmågor är tidigare resultat mer blandade och inte lika entydiga så det skulle man behöva följa upp med fler studier.

Får pojkar lika mycket språklig stimulans som flickor i förskolan? Behöver pojkar mer språkligt fokuserad undervisning för att ha en chans att komma ikapp? De här sakerna skulle man behöva undersöka närmare. Men trots att vi i dagsläget saknar en del kunskap kan det vara viktigt att reflektera kring hur det språkutvecklande arbetet ser ut på ens egen förskola utifrån ett genusperspektiv.

Språkutvecklande arbetssätt – vad fungerar?

När det gäller språk finns det en omfattande dansk förskolestudie som visade att förskolebarns språkliga förmågor och deras fonologiska medvetenhet kunde stärkas och att det faktiskt var mer effektivt när pedagogerna inte följde ett strikt “recept” eller metod. Det verkar ha avgörande betydelse att jobba mot uttalade och specifika lärandemål och att kunna jobba med mindre grupper av barn (Bleses et al., 2018).

Ett annat område där vi har mycket forskningsunderlag är kvaliteten i interaktionen mellan barn och pedagoger, både vad gäller mer kommunikativa aspekter som att pedagogen är lyhörd och inlyssnande, speglar och bekräftar det barnet kommunicerar, men också mer renodlade språkliga aspekter som att använda ett lagom komplext språk som stimulerar barnens utveckling av t ex ordförråd och grammatik (se till exempel Hamre et al., 2014). Man skulle kunna sammanfatta det med att man behöver vara en språkligt medveten pedagog. Här behövs det fler studier i det svenska sammanhanget, inte minst när det gäller de yngsta barnen i förskolan där vi har en stor kunskapslucka. Vi har också starka belägg för att ett starkt modersmål gynnar andraspråksutvecklingen.

Ytterligare ett arbetssätt som vi har goda, vetenskapligt grundade skäl att rekommendera är dialogisk eller interaktiv högläsning, alltså välplanerade högläsningsstunder där man parallellt med läsningen samtalar med barnen och ställer frågor som bjuder in till dialog. En stor norsk studie fokuserade på flerspråkiga barn och visade att dialogisk högläsning i förskolan gav effekter på barnens utveckling i majoritetsspråket. En nyckelfaktor verkade vara att även involvera föräldrarna att jobba med högläsning och berättande hemma, på modersmålen (Grøver et al, 2020).

Hur stöttas exekutiva förmågor?

 Exekutiva förmågor har visat sig kunna stärkas genom en mängd olika metoder. För att exekutiva förmågor ska gynnas på bästa sätt verkar det vara viktigt att medvetenhet om exekutiva förmågor genomsyrar hela verksamheten. Ett specifikt arbetssätt med gynnsamma effekter på EF är PATHS (Promoting alternative thinking strategies) som nyligen utvärderats i svenska förskolor. Man kunde visa att barnen som jobbat enligt PATHS-programmet förbättrades vad gällde arbetsminne och aspekter av lek (Eninger et al., 2021).

Referenser

Björk-Willén, P. (2022). Ifous fokuserar: Språkutvecklande förskola. En kunskapsöversikt om
språkutvecklande arbete i förskola (Ifous rapportserie 2022:1). Ifous.

Bleses, D., Højen, A., Dale, P. S., Justice, L. M., Dybdal, L., Piasta, S., Markussen-Brown, J.,
Kjærbæk, L., & Haghish, E. F. (2018). Effective language and literacy instruction:
Evaluating the importance of scripting and group size components. Early Childhood
Research Quarterly, 42, 256–269.

Eninger, L., Ferrer-Wreder, L., Eichas, K., Olsson, T. M., Hau, H. G., Allodi, M. W., Smedler, A.-C.,
Sedem, M., Gull, I. C., & Herkner, B. (2021). A Cluster Randomized Trial of Promoting
Alternative Thinking Strategies (PATHS®) With Swedish Preschool Children. Frontiers in
Psychology, 12.

Grøver, V., Rydland, V., Gustafsson, J.-E., & Snow, C. E. (2020). Shared Book Reading in
Preschool Supports Bilingual Children’s Second-Language Learning: A Cluster-Randomized Trial. Child Development, 91(6), 2192–2210.

Hamre, B., Hatfield, B., Pianta, R., & Jamil, F. (2014). Evidence for General and Domain-Specific
Elements of Teacher–Child Interactions: Associations With Preschool Children’s
Development. Child Development, 85(3), 1257–1274.

Skolinspektionen. (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse. Skolinspektionen.

Tonér, S. (2021). Language and executive functions in Swedish preschoolers. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2021. Stockholm.

Tonér, S., Kallioinen, P., & Lacerda, F. (2021). Selective Auditory Attention Associated With
Language Skills but Not With Executive Functions in Swedish Preschoolers. Frontiers in
Psychology, 12(1686).

Tonér, S., & Nilsson Gerholm, T. (2021). Links between language and executive functions in
Swedish preschool children: A pilot study. Applied Psycholinguistics, 42(1), 207–241.
Cambridge Core.