Nytt forskningsprojekt

För ett par veckor sedan kungjorde Vetenskapsrådet vilka forskningsprojekt som beviljas forskningsmedel inom samhällsvetenskap och humaniora och till min stora förvåning och enorma glädje får vi finansiering för ett projekt om språkförmåga vid start i förskoleklass.

Forskargruppen

Jag och mina fantastiska kollegor Tove Nilsson Gerholm och Ghazaleh Vafaeian vid institutionen för lingvistik, Stockholms universitet kommer bland annat att undersöka hur barns förmåga i det svenska språket ser ut vid skolstart i projektet En inventering av språkförmåga vid skolstart. Vilka faktorer förklarar variation i svenska språket hos en- och flerspråkiga barn? (Vetenskapsrådet 2024-01114). Projektet kommer att pågå 2025-2027.

Bakgrund

I mitt avhandlingsprojekt undersökte jag språkförmåga (och exekutiva funktioner) hos förskolebarn i åldern 4-6 år inom projektet Hjärnvägar i förskolan, lett av Tove Nilsson Gerholm, som alltså också är med i det nya projektet, tillsammans med Hillevi Lenz Taguchi, som är professor på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, också Stockholms universitet. Då kunde vi bland annat se att det fanns skillnader i barns språkförmåga som kunde relateras till deras socioekonomiska bakgrund, men att skillnaderna i språkförmåga (majoritetsspråket) inte kunde relateras till om barnen var en- eller flerspråkiga. Men förskolan är inte obligatorisk så nu vill vi undersöka språkförmåga vid skolstart i ett ännu bredare urval av barn. Hur ser språkförmågan ut för de barn som inte gått i förskola innan de börjar i förskoleklass?

Förskoleklassen – ett till stora delar outforskat område

I 6-årsåldern börjar alla barn i Sverige i skolan. Som ett resultat av migration lär sig många barn idag majoritetsspråket parallellt med sitt förstaspråk. Man brukar räkna med att minst 25 % av barnen till viss grad är flerspråkiga. En del av dessa barn har fått väldigt lite exponering för majoritetsspråket svenska vilket resulterat i att de inte har samma kunskaper som sina enspråkiga klasskamrater när de börjar skolan. Speciellt stora tycks skillnaderna vara för de barn som växer upp i segregerade och socioeknomiskt utsatta områden. Skillnaderna i skolresultat mellan en- och flerspråkiga elever i årskurs 9 är bland de största bland OECD-länderna. Det har föreslagits att orsaken är brister i majoritetsspråket. Trots detta har ingen svensk studie mätt barnens språkförmåga vid skolstart kvantitativt.

Vad vill vi ta reda på?

I projektet vill vi ta reda på hur det faktiskt ligger till med barns språkförmåga i majoritetsspråket när de börjar i förskoleklassen, som ju är obligatorisk sedan 2018. V kommer därför att undersöka en rad språkliga förmågor hos både en- och flerspråkiga barn i början av höstterminen i förskoleklassen. Sen återvänder vi i slutet av läsåret för att ta reda på om, och i så fall i vilken utsträckning, förskoleklassåret kompenserar för eventuella skillnader i språklig förmåga. För att få en klarare bild av vilka faktorer som påverkar språkutvecklingen i det svenska språket kommer vi också att be föräldrar och lärare om viktig information som potentiellt relaterar till språkutvecklingen.

Fortsättning följer!

Jag hoppas kunna rapportera från projektet fortlöpande, även om man inte kan påstå att jag brukar uppdatera bloggen särskilt regelbundet. Kanske blir det andra bullar framöver,den som lever får se. Om du arbetar som lärare i förskoleklass, rektor eller inom utbildningsförvaltning och är nyfiken på vad det skulle innebära att delta i studien är du mer än välkommen att höra av dig!