Språk och exekutiva funktioner

Publicerad av

I mitt doktorandprojekt har jag intresserat mig särskilt för kopplingen mellan språklig förmåga och exekutiva funktioner och bara för någon dag sedan publicerades en artikel av mig och min handledare (Tonér & Nilsson Gerholm, 2021) i tidskriften Applied Psycholinguistics, där vi har undersökt den här kopplingen hos 47 barn i svensk förskola.

Vad är exekutiva funktioner?

Med exekutiva funktioner (EF) menas högre kognitiva förmågor i form av arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. Både språk och EF utvecklas explosionsartat i förskoleåldern och man vet sedan tidigare att stark språklig förmåga liksom stark exekutiv förmåga är viktiga både för skolframgång och för hur man fungerar socialt. Men det är inte klarlagt hur dessa förmågor hänger ihop. Tidigare studier som hittat starka kopplingar mellan språk och EF har ofta fokuserat enbart på ordförråd. Därför ville vi undersöka kopplingar mellan EF och flera aspekter av både ordförråd och grammatik.

Bred bedömning

Det språkliga materialet bestod av inspelningar av barns återberättande, språkliga tester och föräldraskattningar, vilket gjorde att vi hade uppgifter både om barns användning av ord, ordförståelse, grammatiska förmåga och förmågan att inkludera relevant innehåll i berättelsen. EF bedömdes med hjälp av olika test, både datoriserade och mer traditionella uppgifter. Eftersom vi filmade testsituationen fanns det också möjlighet att titta närmare på barnens icke-verbala kommunikation.

Ingen skillnad mellan en- och flerspråkiga barn

Det finns en rad tidigare studier vars resultat pekar på att det är en fördel att vara flerspråkig när det gäller exekutiva funktioner, men det finns också forskning som har kommit fram till att så inte är fallet. i vårt urval hittade vi inga signifikanta skillnader i EF när vi jämförde enspråkiga svenska barn med två- eller flerspråkiga barn. Inte heller fanns det någon effekt av flerspråkighet på EF eller på våra språkliga mått i regressionsmodeller där vi samtidigt kunde kontrollera för faktorer som ålder och socioekonomisk status. Man behöver undersöka EF och flerspråkighet i ett större urval.

Nya resultat ger mer differentierad bild

Vi hittade visserligen signifikanta kopplingar mellan språkliga och exekutiva förmågor, men inte lika starka som i tidigare forskning. Vi föreslår att vår strategi att använda mer underlag än endast enstaka mått på ordförråd för att representera språkförmåga ger en mer differentierad bild av relationen mellan språk och exekutiva funktioner jämfört med många tidigare studier.

Våra resultat pekar också på att det kan finnas en mer specifik koppling mellan aspekter av grammatisk förmåga och förmågan att hämma impulser, något som också enstaka tidigare studier indikerat. Detta är intressant för fortsatta studier som vill ge en mer heltäckande teori kring hur aspekter av språk och andra kognitiva funktioner hänger ihop och i förlängningen förstå varför till exempel språkstörning/DLD och ADHD ofta förekommer tillsammans. 

Läs hela artikeln!

Tonér, S., & Nilsson Gerholm, T. (2021). Links between Language and Executive Functions in Swedish Preschool Children: A Pilot Study. Applied Psycholinguistics, 42(1), 207-241 . DOI: https://doi.org/10.1017/S0142716420000703

En kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s