Kopplingar mellan språk och uppmärksamhet

I den senaste artikeln från mitt avhandlingsprojekt byggde vi vidare på frågeställningarna från den pilotstudie som jag sammanfattade härförleden. Vi ville alltså ta reda på mer om hur språk och exekutiva funktioner hänger ihop hos svenska barn i åldrarna 4-6 år men nu i ett betydligt större urval av 431 barn. För en undergrupp av barnen undersökte vi också selektiv auditiv uppmärksamhet genom att genomföra ett ERP-experiment.

Testning på förskolor

ERP står för event-related potentials och är ett sätt att mäta hjärnans aktivitet som inte kräver någon medveten respons från deltagaren. Metoden går därför bra att använda redan från spädbarnsåldern. All testning, inklusive ERP-experimentet, utfördes på plats ute på barnens förskolor. Experimentet gick ut på att barnen skulle lyssna på två förinspelade sagor samtidigt och försöka fokusera på den ena och ignorera den andra. Genom att jämföra hjärnans svar på de båda sagorna fick vi fram ett uppmärksamhetsmått.

Precis som i pilotstudien genomförde vi också en rad tester för att få information om barnens språkliga fömråga och om deras exekutiva funktioner (EF).

Samband mellan språk och uppmärksamhet

Vi hade förväntat oss att uppmärksamhet skulle uppvisa ett samband med EF, kanske särskilt med de testresultat som hade med inhibering att göra, det vill säga förmågan att undertrycka ovidkommande information eller ickerelevanta responser. Så var det inte, vilket kan hänga ihop med modalitetsspecifika aspekter av uppmärksamhet: tidigare forskning har visat att selektiv auditiv uppmärksamhet utvecklas över längre tid än selektiv visuell uppmärksamhet. Det test vi använde för att mäta förmågan att undertrycka ovidkommande information och som därmed borde vara mest likt vårt ERP-mått var just ett test av selektiv visuell uppmärksamhet.

Däremot fanns det ett samband mellan barnens grammatiska förmåga och uppmärksamhetsmåttet. Detta är i linje med tankar om en specifik koppling mellan grammatisk förmåga och inhibering.

Socioekonomisk bakgrund kopplat till språk, EF och uppmärksamhet

Regressionsanalyser användes för att ta reda på i vilken mån bakgrundsfaktorer som kön, socioekonomisk bakgrund och flerspråkighet kan förklara varians i språk, EF och uppmärksamhet. Där visade det sig att flickor hade en fördel gentemot pojkar vad gällde grammatik, ordförståelse och EF. Föräldrarnas utbildningsnivå predicerade både ordförståelse, grammatik, EF och uppmärksamhet. Flerspråkighet var en negativ prediktor för ordförståelse på svenska, också när man kontrollerade för socioekonomiska faktorer. Här ska det nämnas att vi endast undersökte ordförståelse på svenska, vilket är en brist i studien. Det fanns över 40 olika språk representerade i vårt urval och det är generellt en stor utmaning hur man på bästa sätt hanterar flerspråkiga barn i språkforskning. Att exkludera dem helt tyckte vi inte var ett bra alternativ eftersom urvalet då inte hade varit representativt för populationen ‘barn i svensk förskola’ som helhet.

Tidiga könsskillnader och skillnader relaterade till socioekonomisk bakgrund vad gäller viktiga kognitiva förmågor som språk och EF är en utmaning för förskolan att ta sig an. Både språk och EF är viktiga för att klara skolgången på ett bra sätt och för att hantera sociala relationer. Fortsatt forskning behövs för att reda ut hur man på bästa sätt kan stötta dessa förmågor redan innan skolstart för att ge barn en så bra start som möjligt.

Framtida studier skulle också kunna titta närmare på relationen mellan inhibering, språkliga förmågor och modalitet. Hur skulle det till exempel se ut om man mätte selektiv visuell uppmärksamhet med teckenspråk som stimulusmaterial eller om man mätte auditiv uppmärksamhet med icke-språkligt, men ändå meningsfullt material? Tja, det är sådant som jag klurar på inför eventuella fortsatta studier.

Läs hela artikeln (open access)!

Tonér, S., Kallioinen, P., & Lacerda, F. (2021). Selective Auditory Attention Associated With Language Skills but Not With Executive Functions in Swedish Preschoolers. Frontiers in Psychology, 12(1686). doi:10.3389/fpsyg.2021.664501