Interventionsstudie i svensk förskola

Nyligen publicerade forskarlaget bakom projektet ”Hjärnvägar i förskolan” en artikel som redovisar resultaten av den interventionsstudie som genomfördes tillsammans med drygt 400 barn i åldrarna 4 till 6 år på 18 förskolor i en kommun i Stockholmsregionen. Jag är doktorand i projektet och är en av medförfattarna till artikeln.

Bakgrund

Svensk förskola beskrivs ofta vara av hög kvalitet och en absolut majoritet av barn i Sverige vistas i förskolan, men vår kunskap om vilka pedagogiska arbetssätt som stöttar barns utveckling är begränsad, bland annat för att traditionen inom svensk pedagogisk forskning sällan har omfattat randomiserade kontrollerade studier.

Frågeställning

I den här studien ville vi utvärdera två pedagogiska arbetssätt med avseende på eventuella effekter på barnens språkförmåga, exekutiva funktioner (till exempel impulskontroll, arbetsminne och kognitiv flexibilitet), tidig matteförmåga och socioemotionell förmåga.

Tillvägagångssätt

Förskoleavdelningarna lottades till arbetssätt 1 (gruppbaserat lärande med fokus på interaktion), arbetssätt 2 (individuellt lärande med fokus på uppmärksamhet och matte, bland annat via ett lärspel på iPad) eller kontrollgrupp. Förskolepersonalen fick utbildning i arbetssätten och jobbade enligt dessa under en sexveckorsperiod. Före och efter de sex veckorna fick barnen genomföra tester av språkförmåga, exekutiva funktioner och så vidare. En subgrupp på drygt 100 barn fick dessutom medverka i ett EEG-experiment där vi mätte barnens förmåga att uppmärksamma en auditiv signal samtidigt som de skulle försöka ignorera en annan signal, det vill säga selektiv uppmärksamhet.

Resultat

På ett sätt var resultaten nedslående: inget av de två arbetssätten hade signifikanta effekter på förmågorna vi var intresserade av jämfört med kontrollgruppen. Det visade sig också att framför allt den gruppbaserade interventionen var svår för pedagogerna att genomföra på det sätt som avsågs, vilket är ett viktigt fynd som har implikationer för förskollärarutbildningen.

Vi hittade en del intressanta samband mellan exekutiva funktioner, språk, matte och socioemotionell förmåga och vi fann även kopplingar mellan barnens socioekonomiska bakgrund och våra utfallsmått, detta trots att urvalet framför allt bestod av barn från familjer med relativt hög socioekonomisk status.

Trots att förskoleavdelningarna hade lottats till respektive arbetssätt och kontrollgrupp, fanns det skillnader mellan grupperna, bland annat när det gällde förskolornas kvalitet, men även måtten på barns förmåga. Det tyder på bristande likvärdighet och att faktorer som socioekonomisk bakgrund redan tidigt har en koppling till barns utveckling inom språk och exekutiva funktioner, områden som vi vet är viktiga för både skolframgång och i sociala sammanhang.

Gerholm, T., Kallioinen, P., Tonér, S., Frankenberg, S., Kjällander, S., Palmer, A., & Lenz-Taguchi, H. (2019). A randomized controlled trial to examine the effect of two teaching methods on preschool children’s language and communication, executive functions, socioemotional comprehension, and early math skills. BMC Psychology, 7(1). doi:10.1186/s40359-019-0325-9

Se även tidigare inlägg om förskoleforskning